Har åkt buss i 3½ timma idag. Det är rätt lugnt faktiskt, är ju sån att jag somnar ganska omgående när jag satt mig tillrätta. Dock hade morgonbussen nåt fel på värmen så jag var som en isbit när jag kom fram till universitetsstaden. Men efter att ha gått vägen om slottet uppför den MYCKET branta backen hade jag fått upp ångan igen. Värmde mig även med en kopp kaffe från min medtagna termos. Institutionens kaffe är helt odrickbart - värre än snaps! Nu har de också höjt priset till 10 kr / mugg men då får man också ännu mer av garvsyran att hälla i sig. Nej tack, egenbryggt är det enda som gäller!
På hemresan satt jag som en starholk men Flogsta och Enköping. Är glad att jag inte började dregla också! Kära Maken hämtade mig på stationen så kom hem i skaplig tid och nu är det tillredning av kvällsvarden som står på agendan. Livet är rätt gött!!
måndag 31 januari 2011
söndag 30 januari 2011
Ny header!
Tack Emmsen!
Fin header har jag fått av yngsta dottern som tyckte att min blogg såg alldeles för tråkig ut. Kanske har hon rätt men jag är inte så intresserad av sånt därnt...
Hon har också kommenterat att jag borde ha fler bilder på bloggen. Naj jag tror inte det. Processen är alldeles för lång: först måste man ha en kamera, sen måste man ta kort, efter det ska bilderna laddas ner på datorn och det ska fixas och donas så att de blir "snygga". När man gjort det ska bilderna laddas ner till bloggen och där ska det också se stiligt ut på nåt sätt... Hmm... innan jag kommit så långt med dem har jag väl blivit galen på allt som gått fel på vägen...
Dessutom ska väl bilder illustrera det man skriver om eller? Jag skriver ju mest om vad jag tänker på och om saker. Hur ska det illustreras? Med min mun och min hjärna eller...? Dålig humor har jag också märker jag... Nä nu får det räcka!
Fin header har jag fått av yngsta dottern som tyckte att min blogg såg alldeles för tråkig ut. Kanske har hon rätt men jag är inte så intresserad av sånt därnt...
Hon har också kommenterat att jag borde ha fler bilder på bloggen. Naj jag tror inte det. Processen är alldeles för lång: först måste man ha en kamera, sen måste man ta kort, efter det ska bilderna laddas ner på datorn och det ska fixas och donas så att de blir "snygga". När man gjort det ska bilderna laddas ner till bloggen och där ska det också se stiligt ut på nåt sätt... Hmm... innan jag kommit så långt med dem har jag väl blivit galen på allt som gått fel på vägen...
Dessutom ska väl bilder illustrera det man skriver om eller? Jag skriver ju mest om vad jag tänker på och om saker. Hur ska det illustreras? Med min mun och min hjärna eller...? Dålig humor har jag också märker jag... Nä nu får det räcka!
fixat design :)
hej ! :)
det är emma som passar på att skriva lite på mammas blogg nu
när jag har fixat designen och header
tycker det är kul att fixa sånt
jag sitter uppe på mitt rum och kollar på solsidan och mamma o pappa sitter nere :P
vi ska snart poppa popcorn
nu blev det reklam
haha
puss<3
det är emma som passar på att skriva lite på mammas blogg nu
när jag har fixat designen och header
tycker det är kul att fixa sånt
jag sitter uppe på mitt rum och kollar på solsidan och mamma o pappa sitter nere :P
vi ska snart poppa popcorn
nu blev det reklam
haha
puss<3
Drömmar...
Det är hemskt när man vaknar upp med minnet av drömmen kvar i kroppen. I all fall en sån dröm som jag hade i natt! Kommer inte ihåg några detaljer men känslan... Jag var en helt misslyckad person och hade inte klarat av någonting i mitt liv, en sorglig figur var jag. Hade ingen utbildning, inga vänner, inget jobb. Jag var 45 år och kämpade med att få gymnasiekompetens. Allt jag företog mig i jobbväg blev ett fiasko. Kan det var nojja inför den stundande 45-årsdagen eller vad?
Ångesten och sorgen satt som en klump i bröstet ett bra tag. Den ville inte släppa förrän jag kröp tättintill Maken och fick ett fysiskt bevis på att jag inte var ensam. Usch vilken sorglig känsla och så finns det många människor som känner på riktigt varje dag året om...
I verkligheten närmar sig nu en Uppsala-vecka. Pendling mån-tors, jag kommer vara ett vrak när jag kommer hem på torsdag kväll. Tur att det bara är fyra såna här veckor på terminen. Skulle inte orka med att ha det så hela tiden.
Härligt är det också att våren närmar sig! Ljuset är på ett annat sätt, man kan höra fåglarna sjunga tidigt på mornarna och om man sitter i lä kan man känna hur solens strålar faktiskt värmer! Känner riktigt hur blodet rör sig snabbare i kroppen och sinnet blir lättare. Ja, ja, vet att vi inte kommit in i februari än men ändå... jag känner skillnad :)
Ångesten och sorgen satt som en klump i bröstet ett bra tag. Den ville inte släppa förrän jag kröp tättintill Maken och fick ett fysiskt bevis på att jag inte var ensam. Usch vilken sorglig känsla och så finns det många människor som känner på riktigt varje dag året om...
I verkligheten närmar sig nu en Uppsala-vecka. Pendling mån-tors, jag kommer vara ett vrak när jag kommer hem på torsdag kväll. Tur att det bara är fyra såna här veckor på terminen. Skulle inte orka med att ha det så hela tiden.
Härligt är det också att våren närmar sig! Ljuset är på ett annat sätt, man kan höra fåglarna sjunga tidigt på mornarna och om man sitter i lä kan man känna hur solens strålar faktiskt värmer! Känner riktigt hur blodet rör sig snabbare i kroppen och sinnet blir lättare. Ja, ja, vet att vi inte kommit in i februari än men ändå... jag känner skillnad :)
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)